Tony Rosenquist (bilden till höger) är Niondegradaren som gått från att ha varit Nordisk Mästare, Europamästare och Världsmästare i Bowling till Ordens Providör i Malmö Par Bricole! Och som Ordens Providör efterlyser han nu fler intresserade providörer!

Denna ingress tarvar en lite mer detaljerad förklaring.

Tony började med bowlingen redan vid 12 års ålder.

– Men att jag blev så bra berodde ingalunda på en osedvanlig talang. Jag har noll bollkänsla! Utan det berodde på min envishet. Och så hade  jag läst hur Björn Borg gjorde…

– Björn Borg sa, att det gällde att hela tiden möta de som var bättre än man själv. Till slut lärde man sig att vinna över dom. Även om man förlorade de första 50 gångerna, så lärde man sig till slut hur man skulle besegra dom!

Tony Rosenquist gjorde på samma sätt! Han hade inte som Björn Borg en garageport som han slog en tennisboll emot. Däremot bodde han två hissar över bowlinglokalen så han kunde träna varje dag!

Och till slut, eller rättare sagt ganska snabbt, var han tillräckligt bra.

Redan som 15-åring vann han den prestigefyllda tävlingen Svenska Cupen med 30.000 startande(!).

Första priset var en resa till Chicago och chansen att tävla i USA. Han vann inga tävlingar där, men han lärde sig att klara sig själv.

Väl tillbaka fortsatte det eviga dag-
liga tränandet och sedan fortsatte framgångarna.

Först medlem i Ungdomslandslaget och gratis träning i bowlinghallen i Malmö. Sedan Nordiska Mästerskapen för Juniorer. Som han vann direkt 1977. Dessutom både Svenska Mästerskapet och Europamästerskapet för Juniorer. Som han vann både 1976 och 1977.

1978 gjorde han seniordebut i landslaget. Han hade varit med i Juniorlandslaget innan i flera år. I Seniorlandslaget  spelade han till 1992, då han var mätt och lade av.

Han har två VM-titlar i lag (1983 och 1987) och tre individuella EM-titlar. Nordisk Mästare 1982 samt Svensk Mästare 1985 och 1987 är andra meriter. Största utmärkelsen fick Tony 1986 som Årets Bowlare och rankad Etta i världen för amatörer(!).

Därefter blev han förbundskapten för bowlinglandslaget i Förenade Arabemiraten. Ett välavlönat uppdrag och dessutom skattefritt eftersom han inte behövde betala skatt där. Ett uppdrag som han behöll i tre år (1988-1990) och som bland annat innebar att han fick träffa Iraks diktator.

Hur var Sadam Hussein?

– På den tiden var han mycket trevlig och mycket artig och klädd i kritstrecksrandig svart kostym…

Sedan hade Tony ett nytt förbundskaptensuppdrag på gång – för Kuwait. Det jobbet spolierades dock av Saddams intåg i Kuwait…

Hur lyckades du som förbundskapten?

– Bra! För första gången i det landets historia lyckades de att få en bowlare som vann World Cup! Det var en bowlare som jag hade tränat.

Varför slutar man när man är så framgångsrik i sin sport?

– Jag tröttnade! Kände mig bränd. Hade hållit på i 25 år…

Ångrar du det?

– Nej, men jag ska börja spela lite granna igen. Jag har skrivit på för en klubb nu igen, Kulldal. Ska delta i gruppen 55+.

Här är ett par bilder från Tonys tidigare karriär: Till vänster Tony som ung mästare. Till höger en lagbild från ett världsmästerskap.

I Par Bricole gick Tony med 2002. Sedan dess har han hunnit med att vara både vice Ordensfotograf, Generalordningsman och medlem i Klubbkommittén. Och nu alltså Ordens Providör, det vill säga den som ansvarar för maten på våra gradgivningar.

Han berättar att han och hans föräldrar till slut köpte bowlinghallen, som han spelade i (Idag heter den Big Bowl) och att de där hade både cafeteriaverksamhet och restaurang. Han tror dock inte att det var detta som var orsaken till att han blev erbjuden uppdraget som providör utan förmågan att kunna organisera och delegera.

– Man behöver ju inte vara bäst i allt. Vi har flera i providörsgruppen som är mycket duktigare än jag. Ta till exempel våra vinexperter.

I Malmö PB:s Providörsgrupp finns även vice Providören Ken Ceder, Olle Hammar, Gustav Nord, Kalle Bülow, Tommy Monhagen, Dennis Christensen och Jan Hultgren.

– Flera av dessa har varit med i flera år och kommer inte att kunna vara med så mycket längre till. Flera är också duktiga bröder av lägre grad. Men vi behöver bli flera och då helst även bröder av högre grad.

Varför ska man bli providör?

– För att man tycker om att jobba med mat och dryck. Och för att man vill ha skoj och få känna av positiv feedback från nöjda bröder.

Tony berättar att han planerar 2-3 möten med providörsgruppen varje år. Det första mötet blir den 2 september.

– Så de som är intresserade av att ha kul och att bli poppis hos övriga bröder ska definitivt satsa på detta, säger Tony och uppmanar intresserade att höra av sig till honom.

Idag arbetar Tony som säljare för det tyska företaget Francotyp Postalia, som finns i ett 30-tal länder. Han är ansvarig för den svenska Västkusten och södra Sverige söder om Växjö. Tidigare arbetade han för Francotyps värste konkurrent, det franska företaget NeoPost. Innan dess var han i tio år egen företagare inom samma bransch. Företaget köptes sedan upp av franska Neopost.

/Christer Brynielsson, OR-r