Recipienden Anders Wramnell (bilden ovan) höll ett långt väl förberett tal om hur det är att vara Recipiend. Han gick bl.a. tillbaka till latinets “recipera”, som betyder han. som bör emottagas. Han nämnde även tyskans “rezepient”, där tanken är “medlem som mottagare ordens högre visdom”.

Men vad är vi mottagare av, undrade han och angav både ett makroplan med mottagande av mat, sång, ljuvligt fluidum och brödranärvaro. På mikroplanet menade han att det sker något helt annat. Här kommer en rejält nedkortad version av detta:

“Många med mig har stressiga jobb och pendlingsavstånd till vårt älskade Par Bricole. Entrén blir som en magisk portal. När jag väl är på plats sker ytterligare en process inom mig och jag gör ett mentalt inträde till en ny värld.

Känslan och värmen som strömmar mot mig gör att dagens stress försvinner och förbyts mot något mer broderligt och intimt, det där igenkännande leendet av en broder som uppriktigt tycker det är fint att se mig eller kramar om mig och säger att så kul att se dig igen Anders.”

Härefter kom Anders in på världslitteraturen, som t.ex. sagorna av C.S Lewis som med sina romaner om Narnia låter oss få berättat i sagans tecken om “min morbror trollkarlen” och “den sista striden” och om Broderskap in i sista andetaget.

Anders hänvisade också till Harry Potter och hans broderskap i form av närmaste vänner. Och även Astrid Lindgren menade han var inne på samma linje i sin bok Nils Karlsson Pyssling – en form av brödraskap och gemenskap  och devisen att tillsammans är man starkare än ensam. Samma sak i boken “Mio min Mio” – att det är viktigt att ha en broder vid sin sida. Och vad hade Sherlock Holmes varit utan sin Watson?

Just känslan av brödraskap och intimitet har genom världslitteraturen återskapats om och om igen, menade Anders och nämnde Shakespears “Henrik V” som i kriget mot de franska styrkorna i ett mycket berömt tal talade om  “we band of brothers”.

Ett färskare exempel var, enligt talaren, då Stephen Ambrose i sin faktaroman kallar de amerikanska fallskärmsjägarna i 101 divisionen under 2:a världskriget för “Band of Brothers”.

Och JRR Tolkien delger oss vikten av att tillhöra ett brödraskap när allt runt omkring håller spå att förhöras av ondska – i den episka berättelsen “Ringens Brödraskap”.

Anders avslutade med:

“Idag – om ett tag när vi tar oss ut i den kalmuckiska världen – känner jag ett visst vemod, ett vemod som säger att jag inte vill gå ut utan vill vara kvar här bland mina bröder, där jag känner kraften och styrkan att tillhöra vår orden. Jag riktar mig till er mina bröder – mina Band of Brothers. Vi hyllar våra bröder. I ett brödraskap hjälper vi varandra.

Han bad inte sina medrecipiender att hurtfriskt skicka ut “tecknet” för denna den 2:a Riddare-graden utan bad dem värdigt att vara honom behjälpliga med detta, hans bröder recipiender… bröder för livet… hans fundament i livet… hans Band of Brothers”

/Ansvarig för denna mycket nedkortade version av Broder Anders Wramnells tal är Ordens-Redaktör Christer Brynielsson.