Detta tal hölls av Rubert Svensson. Han inledde med en retorisk fråga: “Har någon av er Bröder någonsin varit i Kalmuckernas land, Kalmuckien?”
För varje Broder i Par Bricole är ju begreppet och företeelsen kalmuck välkänd.
Rubert hade själv aldrig haft förmånen att besöka landet, som är en delrepublik i sydvästra Ryssland, gränsen till Kaspiska Havet i sydöst. Vid senaste folkräkningen 2015 uppgick befolkningen till ca 280.000. Tidigare presidenten Kirsan Iljumzinov vare ledare för delrepubliken fram till år 2010.
Kirsan var, berättade Rubert, en mycket speciell person. En schackälskande mångmiljonär med privat jetplan och sex Rolls Royce i garaget. Kirsan kallades även Schackkungen och använde ett belopp som motsvarade 75 procent av delrepublikens samlade årsbudget till att bygga en hel stadsdel ägnad åt schack. Han införde bl.a. obligatorisk schackundervisning för alla små kalmuckier i klasserna 1-3. Huvudstaden Elista stod värd för Schack-OS 1998.
Ingen opposition tillåts i Kalmuckien. Däremot råder religionsfrihet. Under president Kirsans tid byggdes minst 30 buddistiska tempel, 22 ortodoxa kyrkor, en synagoga och en moské. Han lät även uppföra en katolsk kyrka efter att 1994 ha träffat påven Johannes Paulus.
Har kanske denna saliga blandning av det mesta i Kalmuckien bidragit till historierna bakom begreppet kalmuck i vår bricolistiska värld? Ruberts svar på den frågan var: Möjligen men sannolikt inte. Utan kanske mera speciellt ändå historien om en svensk kung, som kom från fjärran land och tog därifrån hem en eller två vilda, otyglade och oborstade personer, mer förtjänta att benämnas varelser.
Rubert Svensson hänvisade också till den på sin tid välkände fotografen, kåsören, journalisten och författaren Aron Jonasson, som även var Ceremonimästare i Göta Par Bricole. Han höll ett tal den 4 december 1898 om detta. Här är några av verserna:
“Det finnes på jorden en varelse, ömklig att se
Om folkvett och edukation har han ingen idé
Hans andliga ljus aldrig genomträngt natten,
Af drycker han känner blott Skräppekärrs vatten
Envar lär förstår, att jag syftar upp
En kalmuck!
I djupaste mörker han vandrar sin knaggliga stig
Med hyggliga människor ligger han ständigt i krig
Hans trasiga hud, man på avstånd kan lukta´n
Han krälar på Bron mellan Hoppet och Fruktan
Han har låga begärd… högst beklagansvärd är
En kalmuck !
Om någonsin folk det skall bli af en slik idiot
Så måste han tagas med lämpor och icke med hot
Porttionsvis man hyfsning bör in honom giva
Han gradvis på bildningens stege får klica
Då kan nog till sist bli till en god bricollist
En kalmuck!
Rubert Svensson avslutade med att konstatera att det lär finnas hopp även för en Kalmuck! Dessutom menade han att han själv och hans medrecipiender ju ändå befann sig på rätt sida av gränsen, i det rätta landet, skyddade och i värmen tillsammans med övriga Bacchi Bröder.