I vår tredje artikel i serien ”Månadens profil” får ni möta dansken och balettdansören Niels Simonsen. Under sin mer än 30 år långa karriär som dansör uppträdde han i allt från klassiker som Svansjön till dragshowen La Cage Aux Folles. Men som 16-åring såg balettdansen ut att få ett abrupt och oväntat slut.

Niels Simonsen några dagar innan 75 årsdagen (den 4 juni).

För medlemmarna i Par Bricole är den 75-årige Niels ett välbekant ansikte. 1985 gick han med i orden och har sedan dess engagerat sig framförallt inom teatern. I dag är han ordensregissör och riddare-officiant Emeriti.

Redan vid sex års ålder började Niels att dansa sällskapsdans och som tolvåring kom han in på Den Kongelige Teater i Köpenhamn som ett så kallat ”balettbarn”.

Niels övar dans som 7-åring.

– Vi gick i skolan på taket på teatern. Där varvade vi vanlig skolgång med baletträning och föreställningar flera gånger om dagen. Det var knappt att man hann hem på kvällarna.

Hemma i villan i Vellinge finns det en stor kista med bilder, tidningsutklipp och affischer från hans långa karriär som dansör. Men resan dit var långt ifrån spikrak. Vid 16 års ålder blev Niels utslängd från Den Kongelige Teater. Han var för kort. Med sina 151 centimeter kunde han omöjligen utföra alla moment tillsammans med de betydligt längre kvinnliga dansarna.

– Dessutom såg jag ju bara konstig ut bredvid ballerinorna som kanske var runt 170 cm. Jag växte inte mer än en centimer mellan 12 och 16 års ålder. Jag tror det var livet som balettbarn som slet för hårt på oss.

En ung Niels repeterar med Siv Ander inför föreställningen “Sköna Helena”.

Niels fick helt enkelt ställa in balettskorna och läste i stället till elektriker. Men han längtade tillbaka och efter två år började han så smått att dansa på sin fritid igen. Dessutom hade växten börjat ta fart, så efter lumpen blev han rekryterad till Malmö Stadsteater och flyttade till Sverige. Sedan tog karriären fart. Det har blivit många olika uppträdanden, i många olika länder och städer, bland annat i Paris. Han har också dansat i den världsberömda Cullbergbaletten. Niels själv uttrycker det som att han har ”lyft tonvis med damer” under sina år.

Bild från övningar med Cullbergbaletten tillsammans med Astrid Struver.

– En av de mest minnesvärda evenemangen var La Cage Aux Folles, en dragshow med Jan Malmösjö i huvudrollen och som regisserades av Jan Malmström. Showen ställde stora krav oss som dansörer. Att dansa i högklackat var något helt annat än att dansa utan. Dessutom hade vi stora och extravaganta kläder, som byttes ut flera gånger per föreställning. Det var ett hiskeligt tempo.

Niels med ett fotografi från La Cage Aux Folles.

Ännu en bild av Niels från La Cage Aux Folles.

Att dansa balett sliter hårt på kroppen och som 45-åring valde Niels att sluta och söka nya vägar i livet. Bland annat jobbade han många år som fastighetsskötare, och fick äntligen nytta av sin kunskap som elektriker. Än i dag kan han dock störa sig på de som undrar vad en balettdansör egentligen gör på dagarna, när de inte har föreställning.

– Att dansa balett är som en idrottsprestation. Det är enorm precision och kräver mycket övning. En enda minuts uppträdande kräver tre, fyra timmars övning. Det är kul, men också krävande.

1985 började han sin bana i Par Bricole. Han lockades in av den dåvarande balettmästaren i Malmö, ryssen Orest Kozlowski, en riktig karaktär som gillade att tala högt och ljudligt med stora och svepande gestikuleringar, men ofta med så grov brytning att få förstod vad han sa. För att locka in Niels lät Kozlowski ta med honom till Malmö Rådhus vid en av Barbarafesterna. Där kunde han i hemlighet kika in under middagen för att se vad som pågick. Sedan dess har han varit aktiv i logen.

– Det finns många anledningar att jag har stannat kvar, men det sociala är självklart en viktig del. Så många personer som man har fått träffa genom alla evenemang och middagar på Par Bricole. I grunden tror jag att alla människor har en historia att berätta, och ju fler vi kan involvera i det vi gör desto bättre.

Som ordensregissör är Niels med och arrangerar Par Bricoles ceremonier och gradgivningar. Egenskaperna från tiden som balettdansör sitter kvar.

– Jag gillar precision och att ha ordning och reda. Det är mycket jobb som läggs ner på varje ceremoni. Det ska vara en föreställning och en upplevelse för dem som är där, och alla detaljer är lika viktiga för helheten.

Utöver Par Bricole sysslar Niels med golf och att sköta om det egna huset på fritiden. Frun Karina, också hon dansös, har varit regiassistent varje år Fredriksdalsteatern i Helsingborg. De båda träffades på stadsteatern i Malmö. När Niels gjorde sin sista föreställning, Othello, var också frun med i ensemblen, då gravid med deras senaste barn.

Med tiden har Niels dragit ner sitt engagemang i Par Bricole, men han tror inte att det kommer sluta på länge än.

Jag kan inte låta bli att lägga mig i, säger han med ett leende.

Text: Erik Hultgren
Bilder: Erik Hultgren samt arkivbilder ur Niels Simonsens privata arkiv.