Denna Månadens profil gick med i Par Bricole relativt sent, först som 63-åring, men engagerade sig snabbt i Den Bacchanaliska Theatern. I dag känner de flesta honom som Malmö PB:s Theaterdirektör, Krister Berggren. Theaterdirektör har han varit i flera år, i åtta år, men i år ska han med ålderns rätt lämna det hedersuppdraget. Därför kan det finnas anledning att skriva om honom i serien Månadens Profil.

Krister Berggren privat hemma i Slottsstaden – med både PB-slips, Theaternål och OIC-nål.

–  Att bli theaterdirektör var som att börja ett nytt liv, säger han.

Att han skulle hamna på den positionen var långt ifrån självklart. Som så många andra blev han ”inlurad” i Par Bricole via vänner, och lockades av humorn, glädjen och musiken. Snart fick han frågan om att bli theaterdirektör. Först trodde han att det var ett skämt, och tackade nej direkt. Men intresserad av teatern var han sedan innan. Ett intresse som förstärktes när han träffade sin blivande hustru.

– Jag fick frågan en andra och en tredje gång, och jag sa nej då med. Men när jag fick frågan för fjärde gången så kunde jag inte säga emot. Uppenbarligen såg de något hos mig som jag inte såg själv, säger Krister Berggren. Genom ett stort engagemang från tidigare Theaterdirektören Peter Langerbeck blev det en rivstart. Känner även tacksamhet för Styrande Mästaren Emeritus Lennart Fahlback stora förtroende att släppa loss ett så oprövat kort.

Det valet har Krister inte behövt ångra. ”Det var som att börja ett nytt liv”, säger han själv. Tidigare hade såväl arbetet som andra fritidsintressen, främst politiken, tagit upp mycket tid. Nu blev i stället Den Bacchanaliska Theatern hans stora drivkraft.

Det går inte en vecka utan att det finns något som måste göras inom teatern, och när det närmar sig föreställning tar det upp större delen av hans arbtestid. Sedan han började för tio år sedan har mycket hänt.

Bild på Theaterdirektören in action – regisserande…

– Det jag är mest stolt över är att jag fick igång omarbetningen av delar av Silenusoperan, som ursprungligen var en talpjäs. Carl Hervelius och Börje Levinsohn hade gjort och gjorde ett fantastiskt jobb, säger Krister Berggren.

En annan förändring han gärna lyfter fram är skapandet av Comediorkestern. Det hela började med att Krister skickade ut en fråga till Par Bricoles medlemmar om vilka som spelade instrument och hade intresse av att delta i en ny orkester, som skulle kunna spela vid olika föreställningar. Skapandet möjliggjorde sällskapets första revy någonsin, i Malmö. Så småningom började man också göra externa spelningar.

– Det blev ju nästan tvunget. När vi väl hade skapat en orkester behövde vi ha föreställningar för att hålla den levande, säger Krister.

Bild på en glad Theaterdirektör efter att han precis upphöjts till den Tionde Graden.

Krister pratar gärna om sina olika intressen, mer sällan om sig själv. Så vem är han? Krister föddes 1943 i Göteborg. Familjen flyttade runt mycket men efter lumpen blev han fast i södra Sverige. Då hade föräldrarna bosatt sig i Malmö, och även Krister sökte sig dit. Det var här som han träffade sin fru, Christine. Det var kärlek vid första ögonkastet.

De som har lusläst matrikeln undrar säkert vad Krister egentligen sysslar med. Där står att han jobbar som ”consigliere”.

– Det är italienska och betyder väl ungefär samma sak som konsult eller rådgivare, men det låter betydligt bättre, förklarar Krister.

Även konsult är ju lite diffust, men att försöka sammanfatta Kristers arbetsliv är å andra sidan inte helt lätt. Det har varit många spridda skurar, med arbete inom bygg, fastighetsunderhåll, industrin och mycket mer. ”Konsult täcker in allt”, förklarar Krister. Men de som vill se något han har ansvarat för kan åka till Lund och beskåda Victoriastadion, som han var byggledare.

– Jag har alltid jobbat med sådant som jag är intresserad av. Har aldrig kunnat förstå folk som vantrivs år efter år och ändå stannar kvar på sina arbeten, säger Krister.

Tidigt blev han också historieintresserad. Krister kan prata länge, och initierat, om olika historiska skeenden. Tiden runt Bellmans skeenden är såklart extra intressanta. Krister kallar perioden för en ”borgerskapets revolution”, en brytningstid där de rika köpmännen började få större inflytande och utmana adelns självklara makt. Bland annat skedde det via privat-teatrar och annan nöjeskultur, som motarbetades av makten. Men vad är det som fascinerar så med historien?

– Det som verkligen fick mig att fastna var när jag insåg att historien inte alltid ser ut så som folk tror, eller fick lära sig i skolan. När folk är tvärsäkra på någonting blir jag alltid intresserad av att undersöka om det verkligen stämmer. Alltför ofta gör det inte det, säger Krister.

Snart når Krister upp i 75-årsstrecken och det blir dags att lämna posten som Theaterdirektör, efter åtta år på posten. Så har han några tips till sin efterträdare?

– Jag har alltid hyllat ”management by walking around”. Det är viktigt att gå runt och lära känna folk, så man bygger upp förtroende och får direkt information om vad som händer, svarar Krister.

Text: Erik Hultgren
Bilder: Erik Hultgren och från Malmö PB:s arkiv.