Kommendörernas lättare lunch som startade för ett antal år sedan för att introducera nya förstagradare i vårt sällskap har idag vuxit till att omfatta inte bara förstagradare med faddrar utan även andra. Vid årets Kommendörslunch före Barbara den 1 december var vi över 80 Bröder närvarande.

Programmet brukar bestå i en lunch på pyttipanna med öl och snaps för den som så vill. Så även i år. Här sjungs även ett antal snapsvisor både av Den Bacchanaliska Sångkören och av andra Bröder som känner sig manade.

Arbetsgradernas Ordförande Lars Löfberg (bilden ovan) var den som höll i detta förklaras till Barbara i år 2018. Han hälsade alla välkomna men bidrog oss också med lite snapsens historia kring snaps och alkohol:

“Bröder! Traditionellt ges snapsar namn efter den ordningsföljd de serveras i. Den mest kända av dessa namn är Helan, den första snapsen, kanske främst genom snapsvisan Helan går, och Halvan, den andra snapsen. 

Historiskt har dock funnits en lista om hela 21 olika snapsar att inta under kvällens gång. Det sägs dock att det endast fanns helan och halvan till en början. Och enligt traditionen fick de sitt namn redan på 1700-talet, då det var vanligt att männen vid inmundigande av brännvinsbordet tog två supar, varvid glaset första gången fylldes till brädden, andra gången till hälften. De följande snapsnamnen “tersen” och “kvarten”  kom till, först på 1800-talet, sannolikt i studentkretsar, och utan någon ytterligare halvering av volymen.”

Efter denna historik berättade Broder Lars om den svenska alkohollagen, som omfattar 270 paragrafer sorterade på 13 kapitel. Men också  om de sociala reglerna omkring detta, som är desto enklare:
§ 1. Om drycken innehåller mer än 10 procent, säg skål!
§ 2. Om drycken innehåller mer än 40 procent, sjung!”

Broder Lars hade även hittat en prästmans anteckningar år 1809. Där kunde han läsa följande:

“Varje man som vill föra en regelmässig diet, i mat och dryck, tager sig följande styrketårar: Förutsatt att man icke svultit eller törstat den föregående dagen, besväras man dagligen av slem i halsen, eller s.k. tuppar, varför man börjar efter uppvaknandet med Tuppsupen. Den kan tagas på sängen. 

En stund därefter och sedan man tagit en liten motion följer den uppfriskande Bäsken. Vidare en Klar för att borttaga Bäskens eftersmak.

Nu dricker man sitt kaffe, varefter Kaffesupen ej förgätes. 

Vid frukosten tages, Aptitsupen, Fisksupen och Halvan.

Sedan inträder arbetstiden, varunder blott fyllehundar supa. 

När middagen är serverad, tages Aptitsupen, och innan man skiljer sig från smörgåsbordet Klacken. Därefter under måltiden, Supen på fisken, Halvan och Tersen. 

På eftermiddagen, sedan man tagit sin middagslur, drickes kaffe varefter Kaffesupen ej må försummas. Den som ej dricker kaffe, är berättigad att istället för kaffe taga sig en Klar. Därefter följer Seran, som näst Aptitsupen, är den angelägnaste. 

Sedan har vi tedags, men en sann patriot dricker ej denna dryck som dessutom gör magen kvalmig, utan då man sätter sig till spelbordet, tar man istället en Spelsup. Därefter drickes Toddy och mellan varje sådan är man berättigad till en Mellanbindare och äro glasen ej allt för stora, drickes tre Toddar, och följdaktligen tages också två Mellanbindare. 

Vid kvällsmåltiden de tre ordinarie måltidssuparna och då man stiger i sängen bör man ej glömma Loppsupen och härmed är nu dagen tillända.

Dessa tjugoen supar och tre toddar äro en måttlig mans dagliga diet. Likväl kan den vid träget och tröttande arbete förstärkas. Man uppfriskar sig då med Styrkesupen. Vad härutöver är, kan möjligen urarta till rummel och bör därför undvikas. 

I ovanstående äro emellertid ej inräknade Kyrksupen, Tankeställaren eller Släpsupen.”

Om det verkligen funnits en prästman som klarade av detta förtäljer inte historien. Och det finns väl knappast någon idag som hade överlevt dylikt drickande!?

I Par Bricole är det tillåtet att dricka, men det ska enligt våra statuter vara måttlighet i alla nöjen (§ 3). Så var det också vid Kommendörernas lättare lunch den 1 december även om det både intogs en del snapsar och sjöngs några snapsvisor. Av dessa återger vi här bara den som av många anses som den främsta, Evert Taubes “Än en gång däran”. Här är den texten:

“Än en gång däran, bröder,
än en gång däran,
följom den urgamla seden.
Intill sista man, bröder,
intill sista man
trotsar vi hatet och vreden.
Blankare vapen sågs aldrig i en här
än dessa glasen, kamrater, i gevär!
Än en gång däran, bröder,
än en gång däran:
Svenska hjärtans djup,
har har du din sup.

Livet är så kort, bröder,
livet är så kort.
Lek det ej bort, nej var redo!
Kämpa mot allt torrt, bröder,
kämpa mot allt torrt.
Tänk på de gemble som skredo
fram utan tvekan i floder av champagne
styrkta från början av brännvin från vårt land.
Kämpa mot allt torrt, bröder,
kämpa mot allt torrt.
Svenska hjärtans djup,
här har du din sup.”